Om montagekärlek.

Bild 5.png

Ny krönika har lagts upp. Från förra veckans tidning, tror jag. Här.

Det verkar som att man kan missuppfatta den som att jag inte tycker att romantiska filmer borde få finnas, eller som att jag inte förstår skillnaden mellan verklighet och film. Det är naturligtvis inte sant.

Nej, krönikan handlar om hur svårt det kan vara med kärlek. Men det tror jag att ni förstår ändå.

Advertisements

Om annikamarklund

Kattgalen lantis med författarambitioner.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Om montagekärlek.

  1. Navigaren skriver:

    Jag tycker att det bästa i filmer, tv-serier, etc. är när karaktärerna har samma bekymmer och mindre perfekta liv som man själv. Min favorit är förväxlingskomedien där folk inte har ordning på vem som är kär i vem eller inte vågar erkänna sina känslor. Då sitter jag och gottar mig åt att jag vet hur allting är stält, och hoppas att dem traglar riktigt länge innan dem blir ihop.

  2. Igenkänningsfaktor är ju viktigast i filmer för att man ska uppskatta dom ändå.♥ Din nya favoritblogg? http://tjelsi.com

  3. Weirdo skriver:

    Jag tycker krönikan är jättebra. Jag kan inte förstå hur den kan missuppfattas…slog verkligen mitt i prick…Tycker det är skitkul att kolla på romantiska filmer….Men som du säger, så skiljer man ju på film och verklighet. (om än jag verkligen jobbar på att införa dessa ”film scener” med snöbolls krig i mitt äktenskap. Har det ännu inte funkat!) Hur som helst så var det en jättefin krönika, tycker personligen att budskapet var oerhört tydligt och väldigt svårt att missuppfatta. Precis som alla dina krönikor! :o)

  4. Sofia skriver:

    Som någon skrev i en kommentar under krönikan, vad som verkar otroligt romantiskt på film är nog mer stalkeraktigt på riktigt. Perfekt gullig kärlek verkar fin på film men snart inser man att det inte är det man vill ha. Det finaste är en hand som håller undan ens hår när man ligger över toaletten och kräks på tredje dagen av magsjuka, någon som håller sig vaken när man kommer hem sent ifrån jobbet bara för att få en kyss, att hjälpas åt med tvätten, att han väntar med att se sin favoritserie tills vi kan se den tillsammans. Ingenting man sjunger sånger om eller spelar in filmer med jennifer gardner om, och tack och lov för det egentligen. För det är magiskt just för att det är så vanligt.

  5. Indi skriver:

    En väldigt realistisk och underbar kärleksfilm enligt mig är *’Two days in Paris’… Denna film är realistisk och jag känner igen mig.

  6. caroline skriver:

    du måste läsa chuck klostermans ”sex, drugs and cocoapuffs”! mer teoritiserande om varför romantiska filmer (och låtar) sabbar våra liv. min favorit är ”när harry mötte sally”, och visst, jag blir alltid kär i mina bästa killkompisar, det är bara så jag funkar. får jag dom i slutändan? haha, as if. men ooom jag hade varit meg ryan…

    • Annika skriver:

      Haha, jag måste erkänna att jag fick idén till krönikan när jag läste just ”Sex, drugs and cocoapuffs”. Som kan vara en av de mest stimulerande textsamlingarna någonsin.Och du Caroline! A thousand times grattis till utbildningen. Du är SÅ GRYM.

  7. caroline skriver:

    oh! TACK! du är sjukt grym själv!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s