Om att vara hon som alltid ställer in.

-6.png

-5.png

Det här är mina sidor i veckans nummer av Sofis mode.

Ett stycke krönika, den här gången om min hälsa, eller snarare ohälsa. Och ett stycke stilporträtt om tjusiga fröken Veronica Ferraro

Ni får gärna läsa. Själv ska jag grädda plättar.

Advertisements

Om annikamarklund

Kattgalen lantis med författarambitioner.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Om att vara hon som alltid ställer in.

  1. Åh, vad jag hoppas att när det här året är slut så är din almanacka full med stjärnor. För jag tror att man mår bättre av närheten till naturen. Jag hejar på dig!

  2. Navigaren skriver:

    Stackars sjuka dig, hoppas att det löser sig någon dag.

  3. emma skriver:

    Precis som Alina hejar jag ocksa pa dig. Sa innerligt och hjartligt. Du ar bokstavlige raddat livet pa mig. Du och Lady Gaga (och darmed aven Rilke). Och det ar jag sa innerligt tacksam for. a hand om ditt fina sjalv och hoppas att allt blir battre med tiden. Kanske kan tiden laka alla sar (fysikst och mentalt).Mina varmaste kramar. Emma.

  4. Petertoo999 skriver:

    Du har inte blivit en smula hypokondrisk då? För och hålla din dödsångest och ditt självförakt i styr…Jag bara fråga!! Hoppas att du inte tar illa upp.

  5. Måste faktiskt börja med att skriva att jag älskar dina krönikor och att jag 9 av 10 gånger altlid tänker (åh vad jag känner igen mig och ibland händer det att vi skriver om nästan samma saker. Vilket är lite kul) Fast efter att jag läste din krönika i sofie’s mode idag blev jag glad, det låter dumt att säga så. Fast jag har exakt samma problem som du, jag har varit hos mängder med läkare. Ingen vet vad som är fel och de har testat mitt blod om och om igen och de finner ingenting. De sa samma sak till mig att jag hade dåligt immunförsvar och att jag var överkänslig. De vet fortfarande inte vad som är fel, ändå sitter jag där minst en gång i månaden och äter nya tabletter som ska göra en frisk…. Allt jag kan säga är… att om man tänker bort alla dåliga dagar och bara tänker på de ljusa. Så är de där dåliga dagarna väldigt långt borta och de är de ljusa friska dagarna man kommer ihåg. Sen är det bara suddigt det där när man låg en hel dag, eller inte kunde gå till skolan eller bara mådde allmänt piss.. Fortsätt skriva för du har en UNDERBAR gåva 🙂

  6. Marthe skriver:

    Du skriver alltid bra, men denne krøniken er noe av det beste jeg har lest på lenge. Jeg ønsker deg en hel stjernehimmel, og en fantastisk sommer 🙂

  7. Malin skriver:

    Vad konstigt det är med sjukdom och imunförsvar, att alla är så olika, själv så är jag nästan aldrig sjuk fysiskt, och har bra imunförsvar. men psykiskt däremot, är hur bräcklig som helst. Har OCD och jobbiga bisarra tvångstankar. Men jag brukar försöka tänka att det ligger något fint över att vara skör, kanske för att stå ut. Har du någon tanke som håller dig uppe när du är sjuk mycket. Hoppas tiden läker såren för dig (och för mig :)) De inre och de yttre, Kram

  8. Maria skriver:

    Åh, den krönikan gjorde ont i mig. Jag vet liksom hur det är att vara just den personen som alltid ställer in. Jag är 25 nu, när jag var 19 drabbades jag av en mag- och tarmsjukdom som får mig att må dåligt varje dag, i varierande styrka. Det syns inte utanpå alltid, hur illa jag till exempel nästan jämt mår, eller vilka kramper jag har. Och man vänjer sig ju på något konstigt vis, klarar av saker och härdar ut. Det är sorgset att kämpa, men man måste. Jag kommer nästan alltid hem efter vilken social aktivitet som helst och mår fruktansvärt, gråter, andas ut. Inte ofta, men ibland, är de där sociala aktiviteterna också värda besväret. De tillfällena får mig att orka fortsätta kämpa. Jag hoppas att det är samma sak för dig – att de goda dagarna överväger de dåliga. Och ja, jag ville nog egentligen mest säga att jag förstår. Kanske gör jag ändå inte det, för att allt dåligmående är olika, men det känns som att jag förstår. Förutsättningarna och drömmarna om livet ändrar sig drastiskt men man kan välja sina strider. Hälsar en med feber och magont.

  9. Jenny skriver:

    Finaste Annika. Jag hoppas att stjärnorna om nätterna, de slingrande skogsvägarna och kärleken till allt hjälper dig att få lite fler stjärnor i kalendern.Kramar och kärlek.

  10. M skriver:

    Jag vakar över dig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s