Veckans texter.

-1.png

-2.png

Tänk. När jag skrev den här krönikan förra söndagen var jag ledsen över valresultatet. Ingenting annat. Jag visste att Fanny var väldigt dålig, men jag trodde fortfarande att det skulle vända. Det fanns fortfarande hopp.

Texten, som finns att läsa i Sofis mode den här veckan, handlar om ”Tusen gånger starkare”. Christina Herrströms bok om jämställdhet i skolan som nu blivit film.

I bloggporträttet får man träffa Katrina Jume. Henne tycker jag verkligen om. När vi pratade och mailade blev jag helt knockad av hur klok, smart och cool hon var. Snäll, glad och rolig. Jag hade förväntat mig något annat, nej, jag vet, man ska inte ha förutfattade meningar om människor. Men jag hade trott att hon skulle vara sådär ball och ”attitydig”, och sådana människor gör mig nervös, får mig att känna mig gammal och bonnig. Det är skönt att ha fel.

Fy vad jag har ont i huvudet. Och i ryggen. Sitter och skriver men min hjärna vill inte samarbeta, den bara gnäller över värken, kan inte fokusera. Så är det alltid. Eller, när jag är stressad, orolig, ledsen. Just nu betyder det hela tiden.

I alla fall, läs gärna Sofis mode. Godnattkram.

Om annikamarklund

Kattgalen lantis med författarambitioner.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Veckans texter.

  1. Karin skriver:

    Tänker på dig Annika. Kan inte föreställa mig hur svårt du har det just nu. Hoppas att din smärta kan lindras något av ditt skrivande. Att du kan få utlopp för några av dina känslor, här, på bloggen. Det är så lätt att buteljera sorg. Tänker på dig.

  2. Navigaren skriver:

    Ifall det nu är vi män som har fått vinstlotten genom att lära oss att ta plats och vara självskrivna ledare, varför är flickor och kvinnor duktigare i skolan och i högre studier? Även pojkar och män emellan är det påfallande ofta så, att han som tar mindre plats är han som kan mest. Ett enkelt sätt att ta reda på vem som är betydelsefull är att ta reda på vem som inte skryter. Jag tror i ärlighetens namn att det är pojkarna som behöver lugnas ned, inte flickorna som behöver en kaxig förebild. Det är fullt möjligt att fylla ett rum med skrytmånsar som tar plats, konsten är att lära alla barnen att ta mindre så att dem lär sig.

    • Annika skriver:

      Det är väl inte särskilt förvånande att det är lättare att få högre betyg om man sitter tyst och jobbar på lektionerna än om man skriker, bråkar och flamsar?Vi vinner alla på ett jämställt samhälle, inte bara kvinnorna.

  3. Navigaren skriver:

    Jag begriper att alla tjänar på jämställdhet, det jag inte håller med om är vinkeln att flickor ska ta plats som pojkar gör. Eftersom jag anser att flickornas beteende fungerar bättre. Kram

    • Annika skriver:

      Ehmm, både och. I filmen och boken handlar det ju om att flickorna är knäpptysta, inte vågar öppna munnen för att uttrycka sina åsikter eller ens svara på frågor. En sådan skola vill jag verkligen inte ha. Jag har alltid älskat att diskutera, det är så jag får ny input, genom att debattera med andra – inte bara genom att läsa böcker.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s