Minnesord.

fanny minnesord.jpg

Efter Fannys familjs önskemål skrev jag en text åt DN:s familjesida. Om allt Fanny hunnit med i sitt liv. Den är i tidningen idag.

Snälla ni, tänk på Cancerfondeninsamlingen till Fannys minne.

Advertisements

Om annikamarklund

Kattgalen lantis med författarambitioner.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

18 kommentarer till Minnesord.

  1. Natasa skriver:

    Vackert. Sorgligt. Äkta.

  2. Anna T skriver:

    Så fint du skriver om att hur man kan beröra och därför inte riktigt försvinna. Det tror jag starkt på.Kram på dig.

  3. Anna T skriver:

    Så fint du skriver om att hur man kan beröra och därför inte riktigt försvinna. Det tror jag starkt på.Kram på dig.

  4. Matilda skriver:

    Läste detta på tåget imorse och kunde inte hålla tillbaka tårarna. Så otroligt vackert och äkta. Jag har själv slagits mot cancern och jag vet vilken kamp det är, hon var otroligt stark din vän. Ta hand om dig själv och njut av livet, inte bra för din egen skull utan också för Fannys, hon kommer alltid att vara med dig.

  5. Sanna skriver:

    Så lite text, så mycket innehåll. Det var vackert.

  6. elin skriver:

    Jättefint skrivet Annika! Bra att du la in hela urklippet, orden får liksom en annan tyngd när man ser att de står skrivna på tidningspapper. Genom dig får man verkligen en känsla för hur Fanny var som person.

  7. HEMIMAMMA skriver:

    Vackert skrivet och ger verkligen en bra bild av denna unga kvinna…Världen blir sämre när sådana dör ifrån oss…

  8. pip skriver:

    det var det finaste minnesordet jag någonsin läst!

  9. HrProfessor skriver:

    Beklagar din sorg.

  10. Alina skriver:

    Väldigt vackert och äkta skrivet!

  11. E skriver:

    Min mormor dog nyligen i just cancer. Och även om hon var betydligt äldre än din vän så tänker jag att jag förstår dig. I alla fall lite, lite grann. Cancer, cancer, cancer, cancer. . Det gör så många så illa. Till det fina hör att din vän och min mormor verkade ha något annat tillsammans: livsglädje som hette duga. Det inspirerar mig oerhört. Kram.

  12. Elli skriver:

    Jag fick rysningar genom kroppen och tårar i ögonen. Människor som berör är det vackraste som finns. Och hon kommer alltid fortsätta att beröra dog och många fler. Lite som en legend.

  13. Margareta skriver:

    En av de finaste dödsrunor jag någonsin läst. Vilken gåva till Fannys minne och hennes familj.

  14. Angelica skriver:

    Jag säger som Margareta: det här är en av de finaste dödsrunor jag någonsin läst. Fanny verkar ha varit en fantastisk person – en sådan där person som världen skulle behöva fler utav. Jag beklagar sorgen och hoppas att du och alla andra som kände Fanny tar hand om er själva, och om varandra.Kramar

  15. Karin skriver:

    Jättefint skrivet!

  16. Lina skriver:

    Vackra ord om saknad och kärlekNu sitter jag här och gråter för att texten var så fin och att förlora någon är det sämsta/värsta/jobbigaste som kan skeAll lycka i framtiden

  17. Jossan skriver:

    Underbart skrivet! Det är verkligen outhärdligt att förlora någon man älskar!

  18. Johanna skriver:

    Vilken jättefin text!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s