Hur?

Nu går jag och lägger mig. Är så trött så det är faktiskt helt sanslöst. Har inte lyckats sova ordentligt de senaste nätterna. Bara dessa förbannade jävla skitmardrömmar som väcker mig varje halvtimme och gör det så svårt att somna om.

Förstår inte hur den här veckan ska orkas med. Förstår inte. Vill inte att det ska bli fredag. Kan inte. Hur klarar man av sin älskades begravning? Hur gör man? Samtidigt vill jag ju träffa alla. Fannys underbara vänner och familj. Säga farväl, tillsammans. Men – NEJ. Inte begravning. Om min flicka begravs betyder det att hon är död, och hur ska jag kunna leva om hon är död? Hur? Jag fattar bara inte. Omöjligt.

Det är en sådan kväll ikväll.

Om annikamarklund

Kattgalen lantis med författarambitioner.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

11 kommentarer till Hur?

  1. Linn skriver:

    All min styrka till dig.

  2. Amanda skriver:

    Hon finns kvar. I Nangijala. Du vet. I know. <3″I want to do with You – what Spring does with the. Cherry-trees ” /Pablo Neruda

  3. Navigaren skriver:

    Stackars dig, och stackars Fanny, men ibland är det så, tyvärr. Hoppas att du orkar med begravningen ändå.

  4. Petertoo999 skriver:

    Det är lätt och hamna i en psykos, när någon har gått bort. Man måste röra på sig, sova bra, äta ordentligt, öka inte kaffeintaget! Om du inte kan sova ordentligt, så ska du nog prata med en doktor…Du vet nog det mesta Annika, men jag säger ändå.

  5. välviljan skriver:

    jag vet vad du går igenom. Personligen tyckte jag att det var skönt att gå på begravningen, även om jag grät så att jag trodde att jag skulle gå sönder. Jag tillbringade en timme i badrummet där jag kräktes i oändlighet, innan jag till slut orkade gå in på mottagningen. Men samtidigt som kändes det som en början på ett nytt kapitel i sorgen och saknaden. jag ska tänka på dig! KRAM

  6. m skriver:

    all styrka och värme till dig, annika.

  7. Rumlan skriver:

    Vet du Annika? Trots att begravningar är det värsta som finns tror jag att Fannys begravning kommer bli världens finaste ❤ !

  8. jag skriver:

    Du kommer att klara det här. Du är så mycket starkare än du tror.

  9. M. skriver:

    Som ”välviljan” säger.. Det kommer eller kom i alla fall för mig någon slags lättnad ifrån hjärtat efter begravningen. Det är någonting nytt som börjar då. Visst det gör fortfarande förbannad ont, men det är en annan smärta, som ett nytt kapitel som börjar.

  10. Jag skriver:

    Nu har någon annan ”jag” kommenterat här. Men då kan jag säga att begravningar är bra att gå på, annars tror jag att man inte riktigt tar in att en människa har dött och det blir oavslutat. Det är svårt, men man behöver på inget sätt vara behärskad. Du behöver inte ens vara stark, var som du är, du klarar det.

  11. ida skriver:

    instämmer med både ”välviljan”, ”M.” och ”Jag”.hoppas att du också kommer göra det efter fredagen. det tror jag du kommer göra. även om det är ett svårt konstaterande att acceptera.kom även ihåg att det är okej att vara glad, att minnas era glada minnen!kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s