Som det kan bli.

I fredags blev jag rastlös. Jag är visserligen van vid att sitta hemma de allra flesta kvällar, men då har jag ju min kille, mitt hus, mina filmer och böcker, mina teveserier och… ja, min vardag, mitt vanliga liv.

Här i Los Angeles är det annorlunda. Jag är lyft ur mitt sammanhang. Det blir ensamt efter ett tag.

Så framåt kvällen postade jag den här statusraden på Facebook:

Picture 1.png

Tro mig – jag hade inga som helst förväntningar på att någon skulle höra av sig. Men så blev det. Pappa skjutsade in mig till downtown LA vid tio på fredagskvällen, och jag kom hem igen… nyss. Det har varit två väldigt konstiga och hysteriskt roliga dygn. Tack underbara Annsofie för att du bjöd med mig ut och för att jag fått lära känna dig bättre, tack Malin och Michaela för att jag fick sova hos er, för gästfrihet, generositet, klädlån, för att ni är så fantastiskt trevliga och kul, tack Niclas, Calle och alla andra för finfint sällskap!

Stjäl några bilder från Niclas:

150068_10150316292340243_558205242_15615119_6759137_n.jpg

148820_10150316292630243_558205242_15615124_3391424_n.jpg

74031_10150316294570243_558205242_15615155_1394025_n.jpg

73147_10150318721645243_558205242_15663807_1039289_n.jpg

Hade helt glömt hur roligt det kan vara att gå ut. Men två dygn var precis lagom, känner jag. Min kropp förstår inte alls vad jag håller på med, den vill sova i sin egen säng nu (eller åtminstone i pappas gästsäng) och lägga sig innan solen går upp. (Och kanske inte äta hamburgare till frukost en tredje dag i rad.)

Roligt var det. Jätte, jätteroligt.

Om annikamarklund

Kattgalen lantis med författarambitioner.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Som det kan bli.

  1. Navigaren skriver:

    Man har sina vänner när man behöver dem🙂 Däremot vet man aldrig när eller varför man behöver dem.

  2. Lisa skriver:

    Fin du är. Jag blir glad av ditt leende.

  3. Alina skriver:

    Åh, vad glad jag blir! Hur länge blir du kvar i LA?

  4. Petertoo999 skriver:

    Nej, fester är inget för mig..Jag orkar precis med människor när de är nyktra, och redan då kan jag få huvudvärk av dem. Dagens tråkiga händelse!!! Gammelmormor ringde precis, hon var väldigt besviken. Varje gång hon är hos mig så brukar jag ge henne alla mina tomglas, jag lägger allt i hennes bagagelucka…Av en ren slump så hade en påse sopor följt med..Momor hade öppnat den på Ica, hon hade blivit väldigt smutsig och det hade inte funnits några tvättmöjligheter..Det fick jag noga höra i 20 minuter.

  5. katarina skriver:

    hej! vad glad jag är för din skull att du haft några bra dagar. jag tror de är väldigt välbehövda mitt bland all oändlig sorglighet. jag hoppas ditt vackra leende dyker upp här på din blogg snart igen. jag läser flitigt, kikar in här ofta och tänker på dig. varma kramar katarina

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s