Sextiofyra skärvor av mig.

krönikor.jpg

För ungefär ett och ett halvt år sedan blev jag sjuk. Sådär jättejättesjuk så att jag inte kunde fungera alls, absolut inte jobba. Både min kropp och min hjärna var totalt överarbetade och varje gång jag försökte skriva en mening så kräktes jag. (Och att kräkas varje gång man försöker formulera en mening är väldigt osmidigt när hela ens inkomst vilar på just sammanfogande av bokstäver till ord till meningar till texter.)

På den tiden jobbade jag heltid som reporter, skrev kolumner i Aftonbladet och krönikor i Sofis mode. Jag slutade på mitt heltidsjobb, fick ledigt från Sofis mode, behöll bara mina kolumner – jag var så stolt över att vara kolumnist att jag inte vågade riskera att bli av med jobbet genom att sjukskriva mig.

När jag började må lite bättre och var redo att ta upp mina Sofis mode-krönikor igen bestämde jag mig, tillsammans med min (fantastiska) redaktör Annica, för att se över formen för texterna. Tidigare hade jag haft mer åsiktsbaserade krönikor, med tjusig bylinebild tagen i studio, unegfär som mina kolumner i Aftonbladet. Nu var det dags att gå vidare. Jag ville skriva personliga betraktelser, texter där jag inte behövde tycka så mycket, berätta snarare än argumentera. Och jag ville bort från bylinebilden som sa: här är jag och här är mina åsikter! Jag ville ta egna fotografier, där jag såg ut mer som mig själv, egna porträtt som förmedlade något slags känsla istället för att bara vara en presentationsbild.

En annan viktig del var att krönikorna inte längre skulle läggas upp på nätet, bara publiceras i tidningen. Under sommaren innan jag blev sjuk hade jag skrivit nyhetskolumner om ett fruktansvärt mord på en femtonårig flicka, och min inkorg hade fyllts av så vansinnigt mycket hat. Mest från människor som inte ens orkat läsa det jag skrev, utan bara ville spy ur sig sin ilska på någon. Jag orkade inte vara en levande avfallskvarn längre. Skulle jag kunna skriva mina texter i Sofis mode som jag tänkte mig dem, då ville jag vara fredad.

Så blev det.

Det har gjort att väldigt många färre läst mina krönikor. På gott och ont.

Nu är allt annorlunda. Sjukdomen, som gjorde att jag behövde lugn och ro, fick oss att flytta ut till vårt hus på landet. Jag är lugnare här. Jag jobbar mycket mindre, befinner mig inte ”i hetluften”. Jag känner mig trygg här, nästan… oåtkomlig. Det är ofattbart skönt.

Jag skriver allt det här eftersom jag känner att det är dags för alla de där krönikorna att komma upp på nätet. Det känns lite tråkigt att de inte finns samlade någonstans – jag har inte ens kvar tidningarna där de publicerats.

Jag vet inte om någon är intresserad av att läsa gamla texter. Självklart är jag nervös – för att jag plötsligt ska upptäcka ett oändligt antal upprepningar och formuleringar jag ångrar, för att ni ska läsa texterna och tycka att de är tråkiga, menlösa, dåliga. Men det får bli som det blir.

För mig blir det ett slags tidsdokument över de senaste ett och ett halvt åren, med ett nedslag, en ögonblicksbild varje vecka. Små skärvor av hur mitt liv sett ut.

Sedan jag började skriva de mer personliga betraktelserna har sextiofyra stycken publicerats i Sofis mode. Jag tänkte att jag lägger upp ungefär en om dagen, från och med nu ikväll.

Det vore väldigt roligt om ni ville läsa.

 

allakrönikor.jpg

Om annikamarklund

Kattgalen lantis med författarambitioner.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

35 kommentarer till Sextiofyra skärvor av mig.

  1. Cecilia skriver:

    Vad glad jag blir! Jag har verkligen saknat att läsa dina krönikor varje vecka, det var inte alltid skärmdumpningen fungerade så bra. Du skriver så vackert och klokt att jag blir rörd och jag är väldigt tacksam över att du vågar lägga upp dina krönikor på nätet. Tack!

    • Annika skriver:

      Och vad glad JAG blir! Tack snälla rara Cecilia! Det är otroligt kul att höra att du vill läsa. Speciellt som det känns hur läskigt som helst (och vissa av de här texterna har jag nog helst velat glömma). Att lägga upp dem känns lite terapeutiskt. Stor kram!

  2. Hanna skriver:

    Jag vill hur gärna som helst läsa. Vad fint att du känner dig lugnare, att du orkar mer. Jag har läst krönikorna varje gång jag kunnat tyda texten i bloggen, och ibland när jag tjuvläst dem i affären. Men nu ska det bli megatrevligt att få läsa om eller läsa för första gången, utan att anstränga synen eller vara rädd att bli påkommen av en otrevlig expedit.Du skriver ju så bra. Aldrig tråkigt, menlöst, dåligt. Jag håller med Cecilia ovan i allt hon skriver!

    • Annika skriver:

      Tack kära Hanna! Tacktacktack. Massa tack. Ja, det är fantastiskt att inte vara så uppe i varv längre. Det har tagit lång, lång tid att sakta ner, men nu är jag faktiskt inte stressad längre. Jag som stressat i hela mitt liv (precis som de allra flesta andra). Så skönt att bara få andas lite, samla sig.KRAMAR!

  3. My skriver:

    Fina fina Annika! Stora hjärtat till dig, du är BRA! Bättre än bra till och med. Kram!

  4. Nanó skriver:

    Jag kommer också att bli väldigt glad över att få läsa! Har aldrig sett Sofis Mode här i Finland och att läsa skärmdumparna har inte alltid varit det lättaste.Annika, du är en så otroligt bra skribent, jag verkligen njuter av att läsa dina texter!

    • Annika skriver:

      Det betyder så himla mycket, coming from you, Nanó. Du vet att jag gillar dig, va? Hur mycket som helst?🙂 Kram, fina.

  5. Linnea skriver:

    Ja, lägg upp dem! Får så ont i huvudet av att kisa för att kunna läsa de texterna du lägger upp på facebook. Du är bäst, så du vet det. Puss. (Förresten, får man maila dig om det skulle vara något man vill prata om? Jag har tänkt på det)

  6. Sofia skriver:

    Åh vad roligt! Jag köpte Sofis mode ett tag, men det blev så dyrt efter ett tag så jag blev tvungen att sluta… Men dina krönikor var en av höjdpunkterna!

    • Annika skriver:

      Jag förstår att det blir dyrt att köpa tidningen varje vecka. Hoppas att du gillar texterna nu när du får läsa dem igen!❤

  7. Elin skriver:

    Vad roligt, jag har antagligen redan läst de majoriteten av de eftersom jag är en trogen Sofis mode-läsare (och din krönika är absolut en anledning till det!) men jag ser verkligen fram emot detta. Du skriver så fint, man känner verkligen med vad du skriver, fortsätt med det. Många kramar

    • Annika skriver:

      Haha, vad skönt att höra att någon faktiskt läser krönikorna i tidningen!😉 Tack för snälla ord, Elin. Stor kram till dig!

  8. Sanne skriver:

    Åh vad roligt! Jag läser Sofis Mode varje vecka. Och dina krönikor är en stor favorit! Har följt din blogg ett tag nu också och vill bara säga att jag beundrar dig väldigt mycket. Du är otroligt cool, vacker och fantastiskt duktig på att skriva. Ta hand om dig och sluta aldrig med skrivandet.Kram

  9. Hanna skriver:

    Åh, ja! Som jag har längtat efter det här! Försökt läsa suddiga bilder, men gett upp. YES!

  10. Linda skriver:

    Ja ja ja! Jag bor utomlands och har inte kunnat läsa dem, nu blir det mycket kul att ta igen! Fast nu kan du ju inte göra en bok av krönikorna😉

    • Annika skriver:

      De allra flesta krönikor läggs upp på nätet, det går utmärkt att släppa krönikesamling i bokform ändå om man skulle vilja det, jag lovar!Kram A

  11. katarina skriver:

    oh jaa jaa jaa! sofis mode finns inte i finland och jag har längelänge velat läsa dina krönikor. du är så bra. super!

  12. magdalena skriver:

    Hej!Jag ”hittade” din blogg förra veckan och fastnade totalt, det var så illa (och nu skäms jag men bara lite grann) att jag faktiskt spenderade nästintill hela förra söndagen med att läsa din blogg långt till baka i tiden. Du skriver så fruktansvärt bra! De skall bli väldigt kul att läsa de krönikorna som jag inte har läst och du kan vara lugn, det finns inte på denna jord att någon inte kommer att njuta av dem!!!

  13. malin skriver:

    yes! Vilken bra nyhet! Inte att du mådde dåligt utan att få läsa dina fantastiska texter. Läste nyss den första och jag undrar om vi verkligen måste vänta till år 2045 för din roman, jag vill ha den tidigare tack!🙂

  14. matilda skriver:

    så glad jag blir! jag köper ite aftonbladet så ofta… okej, aldrig. några gånger jag jag köpt den bara för att läsa din text, men det har kännts som lite slöseri med papper. jag har försökt sno åt mig dina texter från en kompis som läser sofis mode men det har inte gårr så bra, nu är jag superglad som kan läsa dom på internet! tack, söta fina annika!

  15. Mirjam skriver:

    Hej! Vad spännande! Jag hittade hit via dina krönikor i Vi i villa som jag uppskattade från första stund. Så roligt att hitta mer skrivet! Och att nu få ännu mer bara serverat så här! Tack! Kommer att läsa troget! Hoppas du får läka på alla sätt och vis, även om det säkert blir en del ärr kvar…Kram från en exilsörmlänning i Småland

  16. madde. skriver:

    om du någongång tappar bort alla dina krönikor så kan du höra av dig till mig, för min lillasyster köpte sofis mode varje vecka och det enda jag läste var dina krönikor. så jag klippte ut dom och sparade dom i en plastmapp för att kunna ha dom på en hel vägg när jag flyttar till ett eget hem…tack för dina ord du givit mig och oss under alla år.

  17. Johanna skriver:

    Åh, vad kul! Jag tycker om dina krönikor så himlans mycket pch jag har saknat att läsa dem.

  18. Emilie skriver:

    Åh, vad glad jag blir nu! Jag har försökt att kisa mig till vad du skrivit, då jag alltför sällan har råd att köpa tidningen. Du skriver så underbart vackert, och jag hoppas att du vet att du verkligen påverkar genom det du skriver.

  19. Rebban skriver:

    Oh yes!! Jag älskar dina skriverier…64 texter säger du, ca 2 månader alltså, nice ju!

  20. Gabriella skriver:

    Jag tycker det är helt fantastiskt att du ska lägga upp alla krönikor på nätet, för oss som inte har hängt med från början! Numera är jag en riktigt trogen följeslagare, du skriver så underbart vackert och träffande, man känner ofta igen sig! Tänk om man kunde skriva och uttrycka sig så, keep it up!!

  21. Nanó skriver:

    måste ännu bara flika in ett litet tack, för det fina svaret på min kommentar, betyder mer än du tror just nu.

  22. Erika skriver:

    HURRA VAD UNDERBART!

  23. Karin skriver:

    YES!! Du är den bästa skribenten jag vet. På riktigt. Älskade din förra text om att vi skjuter upp livet och alltid väntar på bättre tider. Den var så sann .

  24. Leiden skriver:

    Gud så kul. Ofta när jag köper Sofis mode är det för din krönika. De är underbara och ofta träffsäkra. Bra att du lägger upp dem så jag kan spara dem i min dator och kan plocka fram dem då och då.

  25. Malin skriver:

    JAJAJA! Åh vad härligt. Jag har bläddrat till sista delen och letat efter din krönika i alla sofies mode jag någonsin fått tag på eller sett i affären. Jag älskar dina texter och ditt sätt att skriva på!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s