Tredje texten.

bild3.jpg

Bild 17.png

why2.jpg

 

allakrönikor.jpg

Om annikamarklund

Kattgalen lantis med författarambitioner.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

16 kommentarer till Tredje texten.

  1. Julia skriver:

    Du skriver bäst och är en så vackert inspirerande person.

  2. Ylva-li skriver:

    Jag hoppas att du förstår vilken otrolig skribent du är… t-a-c-k för att du delar med dig av dig själv på det här sättet, inte många som skulle våga det. Det är därför du är min stora förebild här i livet. Den första förebild eller idol jag haft som faktiskt fått mig att bli bättre, inte att trycka ner mig själv. Tack igen.

  3. Jakob skriver:

    Var läser ni texten??

  4. Emilie skriver:

    Jakob man klickar på de röda orden….Annika jag vet inte vad jag ska säga… är helt chockad att man kan skriva som du. Vill bara säga att du är bäst. Skriv en bok snälla!!!

  5. anna skriver:

    wow vilken krönika, jag blir helt tårögd, ska du veta.

  6. Sofia skriver:

    ÅÅH, träffar rakt i hjärtat, precis där det ska. Du är otroligt duktig, finaste Annika.

  7. filiqqa skriver:

    Blev tvungen att grina lite när jag läste.Tack för att du delar med dig.

  8. Petertoo999 skriver:

    Annika!! Du är alltid väldigt väldigt duktigt, annars så hade inte varit här..Sen att du delar med dig av ditt liv, det är intressant..Nu ska jag dela med mig av min sista kvart i mitt liv. Jag var ute och skottade, då sa en granntant, att nu fick man ju minsann lite motion igen..Mig spelar det ingen roll, sa jag. Jag är så fet så jag behöver det…Då var hon tyst..Sen gick jag med sopporna, då träffade jag en annan granntant som skottade..Fy jag ville ju att det skulle bli vår, hon såg helt trött ut, singel är hon också…Sluta gnäll och skotta på kärring, sa jag..Sen gick jag…Nu är hon i och för sig singel, hade hon varit snygg hade jag hjälpt henne…

  9. Elina skriver:

    Du skriver så fantastiskt bra och jag är så glad att det finns fina människor som du som delar med sig av sin värld.

  10. Rumlan skriver:

    Som alltid letar du dig in i varenda liten vrå i min kropp, in till mina ondaste och mest sårbara känslor.Så fint.

  11. Kajsa skriver:

    jag kommer ihåg den här texten nästan ordagrant från första gången den publicerades. den stämmer så precis in på hur jag har det, visserligen bor min egna pappa inte lika långt bort som din men ändå, det gör så förbannat ont hela tiden. tack annika för att du sätter ord på det jag känner.

  12. Paperback Lover skriver:

    Äsch det blev lite gråt på den här.För det slår an tankar om att man kan vara både nära geografiskt och ses ofta och man är ändå på nåt sätt främlingar.

  13. Annika skriver:

    Ojoj. Hundra miljoner tack till alla er som är så otroligt snälla.

  14. linn skriver:

    Oj vad fint skrivet. Tack för att du skriver och delar med dig. Och dessvärre känner jag igen mig, trots att det geografiska avståndet till min pappa inte är stort. Sorgligt det där.

  15. Jenny skriver:

    Den texten kommer jag ihåg. Den skickade du till mig. För att jag var ensam och ledsen i ett annat land. Och min pappa kallar mig Tjejjen. Du anar inte vad det betydde för mig finaste du.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s