Tjugosjunde texten.

bild27.jpg

krönika27a.jpg

why2.jpg

allakrönikor.jpg

Om annikamarklund

Kattgalen lantis med författarambitioner.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Tjugosjunde texten.

  1. Christel skriver:

    Det är inte meningen att livet ska vara så svårt som det verkar vara för din syster. Jag hoppas hon kommer underfund med det (för det är ju egentligen bara hon som måste inse det för att något ska förändras) och att livet börjar ge tillbaka lite av det hon gett. Blir så där rosaskimrande som det faktiskt kan vara.

  2. clara skriver:

    du är så fin.inifrån och ut.och det lär hon också bli om det ligger i arvsmässan trots tusen mil.

  3. Ponyo skriver:

    Du skriver så vemodigt vackert att jag får gåshud av dina ord. Hoppas att din syster kommer till samma insikter som du gjort. Hon har ju trots allt en himla bra storasyster som finns där för henne.

  4. Amanda skriver:

    När man älskar finns inget val.Min son är 17.Född den 4 december.Och har försökt mer.Att undkomma detta liv som kräver så av människan idag.I bristen på.I en något annorlunda verklighet.2 be or not 2 be.Is still.The question.Oui.<3

  5. . skriver:

    Hur var det sedan när hon kom till sthlm? Tyckte hon om det? Ville hon inte åka hem? Hur gick det??

  6. Alina skriver:

    Jag gråter.

  7. lovisa skriver:

    så fint annika,så fint men väldigt ledsamt.hur var det sedan när hon kom till dig? blev det som du önskat?det hoppas jag innerligt.önskar din syster ett fint liv och att det löser sig,att hon har just dig gör mycket.

  8. Hanna skriver:

    Annika. Du vackra människa. Efter de här krönikorna sitter jag alltid med tårade ögon och glödande hjärta. Du är så vacker. Och jag hoppas så att din syster hittar mening, glädje, och att hon känner att hon har ett lugn i dig.

  9. Jag skriver:

    Och man kan inte vilja åt en annan människa. Man kan göra allt som står i sin makt, men ändå vara maktlös. Jag känner med dig och för min syster löste det sig tillslut men än idag får ingen mitt hjärta att klappa som för henne. Natt som dag finns hon i mig. Och ja, kärlek, det är nog som vanligt det enda som hjälper. Och hon ser hur du ger den.

  10. Ewa skriver:

    Några timmar, 30 sidor och en smärre flod av tårar senare. Så sitter jag här.I ett universitetsbiblotek på andra sidan jorden och gråter. Din blogg kan vara det bästa som har hänt mig på ett bra tag. Så. Himla. Fint.Och ibland är livet inte rättvist, oftast är det rent åt helvete orättvist. Jag har en liten lillasyster. Hon vill inte.Och har försökt i flera år att kämpa.För livet och en massa andra klichéer. Nu är hon inlagd på ett behandlingshem. Med en massa sjukdomar, och en hel del nya ätstörningar och lite nya beroenden.Jag sitter på andra sidan jorden.För jag har flytt hit.Men ibland vill jag bara hålla henne nära och ge henne världens största kram. Idag är det en sån dag.

  11. Rumlan skriver:

    Fina. Självklart får du länka. Jag sitter och grubblar på frågan fortfarande.. (Och nu ska jag göra lite havregrynsgröt och läsa den här krönikan. Åh.)Kärlek!

  12. Matilda skriver:

    Det här var nog min favorit hitintills, sitter här alldeles snyftig och rörd, tack.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s