Senaste kommentarer
Helena om Sparkly sparkly. Carl om Lite midsommar sådär… Misha om Jomen alltså jag tän… alice om New York #1. Fredrica om New York #1.
 | Helena om Sparkly sparkly. |
 | Carl om Lite midsommar sådär… |
 | Misha om Jomen alltså jag tän… |
| alice om New York #1. |
 | Fredrica om New York #1. |
annikamarklund 
Jag har ivrigt läst varenda krönika du lagt upp nu i efterhand och kan bara konstatera – jag älskar att du kan skriva så bra om både extremt tunga och jobbiga saker, och ändå skriva förvånansvärt intressanta texter om vardagliga, lätta saker.Du är och förbli min favoritkrönikör, Annika! Jag har inte läst en enda krönika av dig som inte skulle ha varit njutbar att läsa.
Håller i allra högsta grad med Nanó! Det är just blandningen mellan lätta och tunga ämnen som jag imponeras allra mest av med dina krönikor, du känns aldrig som att du fastnar, vet inte hur jag ska förklara det… men det är alltid ”rörelse” i dina krönikor på något sätt. Och extra fint är ju att även när du skriver om saker som på ytan verkar väldigt vardagliga, små betraktelser bara, så finns det alltid så mycket som står mellan raderna och som lämnar en med känslan av att man läst något stort och viktigt. Tack för att du är så bäst!